Magsjukan var ingen magsjuka…

Publicerat: 14 juli, 2010 i Hydrocefalus, Läkarbesök/undersökningar, Tankar och funderingar
Etiketter:,

I fredags natt bestämde vi oss för att åka till akuten i Karlstad. Även om vi var i förnekan att det inte var något allvarligt så tror jag att vi innerst inne visste att nått inte var som det skulle. Ni vet den där instinkten som jag skrivit ett inlägg om tidigare.

Träffade en bra läkare som tog oss på största allvar när vi gick igenom det som hänt. Det blev en hjärnröntgen där prinsen sövdes ner. Fick svaret nån timme senare. Ett sånt där svar som man inte vill höra, ett sånt svar som man alltid kommer att komma ihåg. Den känslan som bara tar tag i en och fullkomligt sätter en i chock. Svaret var att shunt slangen inte fungerade som den skulle. 3 timmar efter det svaret satt jag och Neo i en ambulans till Göteborg. Tony kom efter i en taxi eftersom vi behövde packa med oss lite nödvändigheter.

När vi kom fram gick allt så ofattbart fort. Läkaren kom och även narkosläkaren. Undersökte neo, fick svara på standard frågor. Sen tvätt inför operation. Vi var med när de sövdes honom och sen togs han ifrån oss. Den känslan är bland de jobbigaste. Oavsett hur många gånger man får igenom gå den känns det alltid som den första.

Operationen tog ca 2 timmar och det visade sig att slangen från huvudet och ner i hjärnan var för kort plus att det hade kommit lite hjärnvävnad i shunthuset. Dessa 2 komplikationer gjorde att den inte fungerade som den skulle som gjorde att trycket i huvudet var för högt, därav kräkningarna,mattheten och den fruktansvärda huvudvärken han hade. Hela slangen bytes ut. Allt gick precis enligt planerna sa kirurgen och inga komplikationer gällande de 2 sövningarna som ägde rum samma dag.

Det första prinsen sa var ”mamma” när han vaknade, satte sig upp och verkade väldigt pigg. Hans återhämtning efter denna operation har varit fenomenal. Några timmar efter han vaknade så var han sig själv igen. En underbar pojke som mådde bra. Förvandlingen var helt slående. Vi tror att denna komplikation sakta men säkert har byggts upp under några veckor.

Vi fick ett rum på ronald mc donald huset. Kändes tryggt för vi har varit där, vi kände igen oss. Första natten hade neo ”vak” så jag och tony passade på att sova ut för att orka med allt. Andra natten sov jag med neo på rummet, andra natten sov tony med honom och nu sista fick vi alla sova på ronald huset som en familj igen.

Vi fick lämna avdelningen ganska fort så vi försökte sysselsätta neo på bästa sätt genom mycket lekterapi. Sinnesrummet var en riktig höjdare.

Idag fick vi åka hem eftersom prinsen återhämtat sig så fort. Ska ringa till vårdcentralen och boka tid så dom får ta bort suturerna på huvudet. Nu är det bara att hålla koll för infektioner och att shunten inte skulle fungera så som den borde.

Risken är väl eftersom allt gått så fort att det kommer efteråt man har inte hunnit bearbeta allt. Men nu ska vi bara njuta av vardagen och att vi har en välmående underbar son, tony har semester nästa vecka och då ska det bli massa familjetid som inte involverar sjukhus.

Mycket tankar på när ska det få vara bra. När ska han bara få njuta av livet? Samtidigt som jag är helt förundrad över hans livsvilja och styrka. Den starkaste människa jag vet som äger en styrka som inte är av denna värld. Önskade jag kunde förstå men det vet jag att jag aldrig kommer att göra och det kanske inte är meningen att jag ska göra det heller…

Advertisements
kommentarer
  1. madde skriver:

    vad skönt att allt gick bra, och fortsätt gå på din magkänsla, det är bara Du, som neos mamma, som kan känna den ❤
    Njut av ledigheten tillsammans sen!! det behöver ni!
    kram

  2. malin skriver:

    Men stackars lilla neo :(<3
    Skönt att allt gick så bra i allafall!!
    Styrkekramar till er å njut nu så mycket ni kan å ha det bäst nu<3

  3. Massa kramar till er! ❤

    Kan du inte berätta i ett inlägg vad detta innebär? För mig & säkert fler är det jättesvårt att hänga med vad som är vad. Hur det påverkar, varför det är så osv.. Vänstersidig hemiplegi har jag inte heller en aning om vad det innebär. Känner mig outbildad så förlåt om jag ställer konstiga frågor :/

    Skönt iallafall att allt gick bra, kan inte ens tänka mig hur jobbigt det måste ha varit, usch!

    Du har en underbar & stark son, men det vet du ju redan 🙂
    & du med, sådan son sådan mor!

  4. johanna skriver:

    varje gång jag läser din blogg så får ni mig alltid till tårar, du skriver så otroligt bra och Neo har en sån styrka som jag inte sett hos många! jag är så glad över att just du fått äran att vara hans mamma för ingen annan skulle klara det lika bra som du, du har också en sån enorm styrka som inte kan beskrivas med ord. jag vet att man gör allt för sina barn men du är en kämpe precis som Neo. kämpa på och njut av livet och njut av eran fina son!

  5. Sandrah skriver:

    Så himla skönt att allt gick som det skulle och att han återhämtade sig så fort 🙂

  6. Sandra skriver:

    Ni är verkligen starka allihopa! Helt otroligt att han återhämtar sig så bra. Måste va skönt för honom att värken försvann 🙂
    Ni får ha en jättebra vecka och pyssla om varandra 🙂

  7. renate skriver:

    Bra att ni följde magkänslan! Tyder på att ni har full kontroll över lillemannen, skönt att allt gick bra och att han återhämtar sig fort…hoppas han slipper mer krångel nu!

  8. Vad skönt att det gick bra! och vilken tur att du kollade upp det! Kramar

  9. Det är det minsta jag kan göra som utomstående, att stötta! Kommer fortsätta att följa dig och din pojke 🙂
    Kram

  10. Johanna skriver:

    Men fy lilla killen! Som sagt att lita på magkänslan är det allra bästa i ALLA lägen. Jag kan tänka mig att det kommer att komma en chock nu i efterhand men passa på att njuta av familjetiden nu!

    Massa kramar

  11. Sandra skriver:

    Huvva vad jobbigt 😦 Jag lider med er. Skönt att det gick bra iallafall.

  12. Men oj vad hemskt! Tur att allt gått bra, så stark han är Neo

  13. Helena & Alvin skriver:

    Vad skönt att allt har gått bra och att Ni åkte in med Neo. Mångar kramar från oss

  14. Vilken tur att ni åkte till akuten med honom och att det gick så otroligt bra! Han är en otroligt strark Herre 🙂
    Jag måste fråga, kanske en dum fråga, men vad gör denna shunt?

  15. Sv: Jag kom på att jag självklart ska svara på din fråga 🙂 Jag är en latis och slarvar MYCKET med mina situps, men när jag väl gör dem så brukar jag i regel köra på med mellan 100-180 st på en gång 🙂

  16. Mie skriver:

    Hej. Har inte varit hos er på länge. Såg inlägget här och fick hjärtat i halsgropen! Herre Gud, vilken resa. Så skönt att det gick alldeles bra. Sådant skrämmer ju fullkomligt ihjäl en redan prövad förälder.

    Jag ligger lågt ett tag. Faktiskt rejält lågt. Vi kan ta det en annan gång. Men med Neo är allting bra. Han växer och blir bara större och klurigare för varje dag. Hans önskan just nu är att få en våningssäng! Han vill väl ta livet av mig och min rygg antar jag. Vi får fila på det lite….

    Ha det så bra!

    Kram Mie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s