Shuntoperation nr 5

Publicerat: 18 april, 2012 i Hydrocefalus, Läkarbesök/undersökningar

Kvällen den fjärde april blev neo dålig. Jag misstänkte ep episod så jag gav honom diazepam men tyckte inte de blev något bättre. Jag tänkte att vi ger det natten annars så får vi åka in. Han var orolig och spydde under hela natten och någon gång vid kl 03 så kom den där förbaskade känslan i magen, det är shunten!

På morgonen var det inget bättre så jag ringde 11777 och bad om en ambulans , det hördes att de tyckte att ambulans inte var riktigt nödvändigt men det gav jag blanka fan i om jag ska vara ärlig. Ambulansen kom och körde oss till barnakuten i Karlstad. Där de började misstänka ett virus vilket jag visste att det inte var. Jag påpekade att han har en shunt flera gånger och vi fick efter lite övertalning en hjärnröntgen och en röntgen för shuntöversikt.  Även denna gång så räckte med lugnande och ingen narkos. Jag fick inte vara med under röntgen iom att jag är gravid men sköterskan sa att han hade varit så duktig och legat still hela tiden.

Bilderna skickades till specialisterna i Göteborg och de skulle granska dem. Men jag visste redan svaret, jag känner igen symptomen allt för väl vid det här laget och var redan inställd på Göteborg. Svaret kom och ena ventrikeln var något förstorad men jag vet att Neo är oerhört beroende av sin shunt att det pyttelilla räcker.

Neo blev sämre och sämre, tålde inte ljus, inte ljud, ville sova hela tiden men kom inte till ro och stundtals förvirrad. Blev skickade till IVA för att de kunde ha bättre koll. De försökte sticka honom flera gånger men han är svårstucken och sönderstucken att en narkosläkare fick sticka honom. Den nålen höll nån timme sen fick de sticka om igen. Jag tror under denna resa att det krävdes 7 stick för nål och 5 stick i fingret. Ytterligare massa ärr som nu pryder prinsens händer.

Fick reda på att det skulle bli helikopter eftersom de var såpass akut läge.

Så från och med att vi åkte in vid kl 09-10 till att han låg på operationsbordet i Göteborg så tog det 10 timmar. Operationen ägde rum samma dag som vi åkte in vilket jag är så tacksam för. Det visade sig bl.a. Att det var shuntstopp och att slangen som går ner i hjärnan var förkort igen. Operationen gick jättebra och det märktes sån enorm skillnad på vår lille kille  som vaknade upp vid kl 01 och var jätteglad och sig själv igen. Den känslan är obeskrivbar. Jag grät och grät över att han äntligen kan få må bra igen. Mammas underbara starka kämpe.

Tiden efter op var nästan komplikationsfri förutom en liten feber men vi trodde att den berode på en förkyldningsfeber för sänkan var ok hela tiden. Eftersom de var röda dar, påsk, så fick vi spendera 3 dagar extra på sjukhuset enbart för att de inte fanns någon som kunde skriva ut oss. Försökte fördriva tiden så bäst de gick och 6 dar efter op fick vi åka hem. Underbart. Prinsen lyste upp som en sol när han insåg att vi var hemma.

Ni som läste förra inlägget om testet nr 1 utan knapp  så kan jag ge er svaret, som var denna resa. Maten har fungerat bra. Ingen sond har krävts han har ätit själv och de har hållit i sig. Ren skär lycka ♥

Igår tog vi bort stygnen på huvudet och hoppas nu vi kan lägga denna pärs bakom oss och att det kommer bli lugnt på shuntfronten ett tag framåt. Jag vet att detta inte kommer bli sista gången detta händer. Jag är realistisk men hoppas innerligt att det kan vara bra nu många år framåt i tiden. Jag vill bara att han ska få må bra är det för mycket att begära? Efter allt denna underbara starka kille gått igenom när ska det få vara bra? Han har gått igenom mer än de flesta gör under en livstid och han har överlevt. Min hjälte, min idol, vårat stora mirakel ♥

kommentarer
  1. Maria Lagerblad skriver:

    Han är verkligen en liten hjälte och en stor kämpe. Många kramar till er❤

  2. Gizze skriver:

    Ni är ju helt fantastiska…och vilken kille ni har! Har läst en hel del sen han var liten, men tror inte jag kommenterat…
    (Jag är vän med och har förmånen att få vara nära Maddes barn…som ni känner….och barn är helt underbara! )

    Önskar er allt gott och hoppas Neo får må bra nu!

    Gizzer i Säffle

  3. Jenny skriver:

    Hej! Är mamma till en pojke född v 25. Jag förstår vad ni går igenom. Skickar massor med styrka till er!

  4. Åh, går rysningar genom mig! Önskar er all lycka i framtiden!!!
    Kram!

  5. zasata skriver:

    Han är så duktig!! (Ja ni med såklart.) Att dom skall ha så svårt att skicka ambulanser, förstår inte..- Skönt att allt gått bra, igen!

  6. Malin skriver:

    Vilka kämpar ni är!
    Skönt att allt gick så bra!
    Kram till er!

  7. Christina skriver:

    Kära nån så mkt ni allihop får gå igenom. Och Neo ska vara stolt över sina föräldrar som har en sån styrka och dessutom står på sej mot sjukvården.
    Hittade hit till er blogg för några veckor sedan. tycker det är intressant att läsa om er och Neo. Ni är helt fantastiska.

    Hälsningar från er granne Christina (Karls mamma)

  8. Skalmans mamma skriver:

    Usch, jag ryser när jag läser. Hatar verkligen shuntkrångel, men så skönt att ni kände igen symptomen och stod på er!
    Stor kram till fina Neo!

  9. Madde skriver:

    Ni är HELT FANTASTISKA FÖRÄLDRAR!
    Neo har sådan tur att få vara med er.
    Saknar er och önskar att ni får vara friska och ifred från sjukhus mer.
    Kram

  10. malin skriver:

    Så mycket lilla Neo och ni ska behöva gå igenom😦 massa kärlek och massor av styrkekramar till er<3 Han är en sån otrolig kämpe eran underbara lilla gosse🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s