Beslutet är taget

Publicerat: 5 juni, 2014 i Alvin, Botox

Som vi har velat fram och tillbaka angående botoxbeslutet. När vi trott vi fattat ett beslut så så tog tankarna andra färdriktningar och vi hamnade på ruta ett igen. Så höll beslutsfattandet på i flera omgångar.

Jag har tyckt detta varit oerhört tufft och det har tärt en hel del på mina krafter för vilket beslut man än tar så känns det fel. Tar vi det inte så skulle jag alltid undra att tänk om detta faktiskt kommer hjälpa honom och det bara handlar om min egen rädsla. Samtidigt så är det ett nervgift. Ett oerhört giftigt sådant också. Det är lite som att välja mellan pest eller kolera. Men efter många om och men. Mycket prat med andra föräldrar i liknande situation både bra och dåligt.Pratat med habpersonal. Massa tankar och även  tårar så fattade vi beslutet igår. I sista sekund. Vi provar. För det handlar även om livskvalite för Alvin. Ibland måste man lägga lite av sin egen rädsla åt sidan för det finns biverkningar med det mesta. Tom något så simpelt som Alvedon tex som i kan i värsta fall ge leverskador. Ja jag vet jämförelsen inte är den bästa men jag tror nog ändå vad ni förstår vart jag vill komma till.

kl 07:15 imorse befann vi oss i Örebro. Anmälde oss och Alvin fick en av de där supertjusiga sjukhusskjortorna på sig som blev mer som en kläning. Det krävs inte så mycket förberedelser iom att ingreppet i sig är så litet. Alvin var nr 1 iom att han är så liten och fastande. Det flöt på bra vi kom i väg till operationen fort.

Nu kommer vi till den där sövningen som jag bävat för i evigheter. En förälder får vara med. Vi kan de där rutinerna och reglerna i sömnen. Har skrivit tidigare angående  min ångest över barnens sövningar. Men det är bara att bita ihop. Samtidigt så är jag är livrädd och hjärtat rusar så vill jag vara där. Jag vill stryka hans hår och säga att det kommer bli bra när han i panik skriker för allt han kan när masken sätts för ansiktet på honom. Jag vill finnas där och jag måste visa ett lugn för hans skull. Det är bara att bita ihop oavsett hur jobbigt det är när han börjar segna ner av narkosen och han ligger där lelös. Jag vill finnas där så enkelt är det!

Så idag har Alvin fått sin första botoxinjektion. Helt ärligt det känns fortfarande inte bra men kommer det hjälpa honom och inga biverkningar sker så får det vara värt det. För hans livkvalite. För man blir oerhört låst när man bara har en hand som fungerar bra och speciellt för Alvin som är så oerhört aktiv.

Allt har gått jättebra. Ingreppet tog bara några minuter och sövningen var väldigt lätt. Så jag är så lättad och nu är det bara att vänta och se hur det kommer bli. Oftast så ser man ganska så snabbt om det har något effekt eller ej. I skrivandets stund så tycker inte jag att jag ser några större förändringar men vi får ge det en chans. Nattskena ska iaf fås för att sträcka musklerna på natten då han ändå är avslappnad+ lite 2handslekar som träning. Jag tog upp ci träning men han är för liten för det ännu.

Jag är så fruktansvärt stolt över min son. Min underbara Alvin. Det var ju inte så här det skulle bli men vi kämpar som bara den för att det ska bli så bra som det bara kan för dig ♥

En väldigt välförtjänt piggelin efteråt smakade väldigt gott.

image

Annonser
kommentarer
  1. Sidney skriver:

    Såå söt! Håller tummarna att det hjälper! Ni känner ert barn bäst så beslutet var det rätta!

  2. maddan79 skriver:

    Men vad ni får gå igenom älskade ni. Jobbiga beslut, samvetet hit å dit. Jobbigt. Hur tycker ni det har gått?
    Saknar er massor. KRAM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s