Arkiv för kategori ‘Artiklar/ Länkar’

Protester om LSS-boendet

Publicerat: 5 augusti, 2013 i Artiklar/ Länkar

Jag antar att det är många utav er som har läst artikeln om LSS-boendet som har blivit så omdiskuterat. När jag förste läste så trodde jag först att det var ett skämt men efter en stund när jag insåg att så inte var fallet så fick jag så fruktansvärt ont i magen. Vi lever på 200-talet och är människor fortfarande så fulla med fördomar och så inskränkta? Det är ju inte konstigt att barn blir fulla med fördommar när de har föräldrar som beter sig som idioter rent ut sagt. Vad hände med att alla är vi olika men lika värda? Känns som det försvann någonstans!

Neo har ju inte just dessa diagnoser som boendet är anpassat för men dessa ord är ju rent teoretiskt riktade till honom också.  Att han skulle vara en fara? Jag vet nog ingen som är så snäll som Neo. Han älskar att hälsa på människor när han är ute och fyrar av världens leenden. Han skulle inte kröka ett hår på någons huvud. Han älskar människor och skulle aldrig någonsin göra nått emot dem. Att hans skulle vara en fara? vilket jävla skitsnack. Fördomar och okunskap gör folk rädda men det är ingen ursäkt till att bete sig som dessa som lämnat i protesterna gjort. Jag kan nog sitta och tugga på i evigheter. Jag vet helt ärligt inte om jag ska skratta eller gråta…

Jag kopierade några av de protester som kommit in för LSS-boendet. Läs igen dem!

Utdrag ur protestbreven:

”Dessa mentalt nedsatta personer är inte en trygg omgivning för varken oss eller våra barn och grannar. Det finns flera fall i vårt kära avlånga land där sådana individer har handlat efter sin mentala nedsättning vilket har lett till att oskyldiga människor har skadats eller mördats”.

 

”Hur skulle dessa psykiskt nedsatta personer reagera om de träffade oss okända människor på gatan?”

 

”Vi ber er att med hjärtat tänka efter riktigt noga innan ni godkänner ett LSS-boende i ett så fint villaområde med dagis och äldreboende i närheten.”

 

”Om detta går igenom och ni väljer att bygga detta LSS-boende precis intill vår tomt, så har vi absolut planer på att sälja och rör oss vidare mot ett riktigt villaområde.”

 

”Vi har jobbat och slitit hårt i hela våra liv för att till slut kunna uppfylla våra drömmar om att kunna äga ett boende i ett fridfullt område…

…där våra barn kan gå på dagis och skola och växa upp i en fridfull och trygg miljö utan kontraster som förvirrar områdets och barnens framtid.”

 

”Vi kommer inte att våga ha våra barn lekande utomhus om inte vi är med dem, för vi vågar inte att riskera att någon av dessa (stackars) mentalt störda ungdomar (som behöver all hjälp som dem kan få, detta kan dem få däremot någon annanstans) skulle göra något som dem inte kan styra över så som att gud förbjude kidnappa, våldföra sig på barn i området vilket har hänt och händer fortfarande olyckligtvis.”

 

”Jag vill inte ha detta i vårt område pga att det skapar osäkerhet för mina barn när mentalt störda ungdomar/vuxna lever sida vid sida med barnen. Det finns flera fall runtom i Sverige där dessa mentalt nedsatta personerna som har lyckats ta sig ut från boendet utan någon tillsyn och träffat på någon människa ute som sedan har lett till överfall/dödsfall!”

 

”Ett LSS boende är nästintill en anstalt/rehabilteringshem för mentalt nedsatta som behöver vård och tillsyn dygnet runt som bör placeras med ett säkert avstånd från villaområde.”

 

”Jag och min fru har satsat våran livsinvestering för ett tryggt och säkert område att uppfostra våra barn i.

Det här har kommit som en riktig kalldusch för oss.

Det känns lite som att Ni inte vill ha kvar barnfamiljer i glasberga, för att om detta går igenom kommer vi utan tvekan att flytta från området.”

Annonser

Många för tidigt födda dör unga. Foto: Scanpix

Många för tidigt födda dör unga. Foto: Scanpix

Det finns ett starkt samband mellan att födas för tidigt och att dö ung. Det konstaterar amerikanska forskare efter att ha studerat hundratusentals svenskar.

Att barn som föds för tidigt, före vecka 37, löper en ökad risk att bli sjuka och dö omedelbart efter förlossningen är välkänt. Hur riskerna ser ut senare i livet är det ingen som riktigt vet.

För att få reda på mer genomförde forskare vid Stanford University i USA en registerstudie på fler än 600 000 svenskar som alla var födda mellan 1973 och 1979. Av dessa var nästan 28 000 födda före vecka 37.

År 2008, då deltagarna var mellan 29 och 36 år gamla, hade drygt 7 000 av dem dött.

När forskarna jämförde de båda grupperna, fann de ett starkt samband mellan att vara född tidigt och risk för att dö ung. Det gällde även för dem som bara var född lite för tidigt, mellan vecka 34 och 36, mot normala 38 till 42 veckor.

Sambandet fanns dock endast i tidig barndom (1-5 år) och för unga vuxna (18-36 år). Däremellan syntes ingen förhöjd dödlighet alls.

Forskarna, som publicerar sina resultat i tidskriften Jama, konstaterar att den förhöjda risken kan sättas i samband med medfödda missbildningar, lung-, hormon- och hjärtsjukdomar, snarare än med neurologiska sjukdomar, cancer eller olyckor.

Mindre roligt att höra på nyheterna idag. Ja jag vet man ska inte ta allt till punkt och pricka. Men detta är ju inte direkt nått som undgår en. Fick en klump av grad större i magen efter jag fått reda på detta…

Slant in på Mirakeltvillingarnas blogg idag. Deras mamma hade länkat till en artikel http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ungt-hopp-vaxer-for-varje-andetag_6310110.svd och den artikeln gick med utan några stopp direkt till hjärtat och tårarna var oundvikliga. Jag tänkte dela med mig utav den till er så ta er några minuter och läs igenom den. Den är så bra skriven!

KAROLINSKA SJUKHUSET I ett ljudisolerat rum finns en vagga med vita volanger, ett litet dopkärl och ett stearinljus på bordet. Bakom draperiet står ett stort kylskåp i rostfritt stål med tillräckligt breda hyllor för en liten kista. Inga kors, men en målad kompass på golvet. Rummet används sällan. Bara sju gånger om året ungefär.

Utanför finns många fler rum, där det går lättare att andas. Där gör de allt för att barn ska överleva. När sommaren strålar som allra starkast i Sverige; när dagarna försvinner snabbt och lättjefullt, finns en plats där mycket små människor kämpar hårt för att få en dag till. Jag ville göra en utflykt dit livet är dyrbart; där några av de med allra mest tur i världen hamnar. Till neonatalavdelningen.

Lille Lukas tillhör de gamla patienterna, sedan han anlände i vecka 23. Då var han lika lång som överkanten av den här tidningen och vägde något mer än en ask jordgubbar. Nu, sju veckor senare, är han fortfarande inte riktigt beredd att tackla världen som vi känner den. Så han stannar ett tag till i sin uppvärmda, högteknologiska säng, där han buffas upp av kuddar från alla håll. Förutom tejp, sladdar och slangar har han också proppar i öronen. Han orkar inte lyssna på allt som sägs ännu, och vem kan klandra honom för det.

Trots att livet börjat lite för tidigt är han ganska komplett, liksom sina kompisar i de andra rymdskeppen, där det kostar tjugofemtusen kronor per natt att bo. De har små naglar på små tår, och alla rynkor och veck på rätt ställen. I kontrollrummet är skärmarna uppdelade i åtta rutor, som läkare och sköterskor aldrig släpper blicken från. En för varje patient, där varje hjärtfrekvens och varje liten andning rör sig försiktigt framåt, i förväntansfulla små kurvor.

Än har ingen av de som är nybörjare på att vara människor kommit på idén att bygga en mur någonstans, eller hunnit övertalas att en Gud skulle vilja, eller ens gå med på, att de ska dö i förtid. Ingen har hamnat i telefonkö med en automatisk person och velat döda av den anledningen heller. Och ingen har hunnit stå framför spegeln och tycka att hon har lite för tjocka lår. Än så länge är de förnöjt perfekta, om än något ofärdiga.

De ligger bara här och siktar målmedvetet mot nästa andetag. Efter varje in- och utandning tar de ny sats, och börjar om igen. Ingen idé att jaga upp sig för något annat. Jag smygandas lite bredvid för att hushålla med syret.

Efter den första resan ut ur livmodern har några redan gjort en minst lika dramatisk tur, när de anlänt till sjukhuset med flygplan eller helikopter. Det är doktor Martino Corrias och hans kolleger som kommer med en rullande kuvös med sladdar, datorer och egen strömförsörjning. De är rustade att åka vart som helst när det behövs, för att hämta nya små medborgare. Här överlever nästan alla. Han är noga med att hälsa ordentligt på sina små patienter när han först landar. Han tar dem i hand och presenterar sig. Då brukar patienten knipa tag hårt kring hans finger, och hälsa tillbaka. De är redo att åka.

Jenny Nordberg

Jenny Nordberg är journalist i New York. jenny.nordberg@svd.se