Arkiv för kategori ‘Vardagliga ting’

Det oändliga livspusslet!

Publicerat: 14 februari, 2015 i Vardagliga ting

Det oändliga livpusslet.

Att försöka sätta pusselbitarna på rätt plats för att få vardagen att flyta på så bra som det bara kan. Det inte det lättaste kan jag ta och meddela er. Det kommer i perioder när det är betydligt tuffare. Vi är inne i en sådan period just nu.

Denna vecka har det varit sammanlagt 5 möten. 3 sjukhusbesök, ett besök för mig hos kuratorn för att kunna hålla huvudet ovanför vattenytan. Nej då så illa är det inte men det är skönt att få lära känna mig själv bättre och jobba på känslor. Sedan ett ytterligare ett kuratorbesök för en socialutredning angående Neo som träningsskolan behöver ha, sen kikade vi även in hos skolsystern när vi ända var där. Man får lov att baka ihop möten ibland för att vi ska hinna. Sen ska man jobba,skola, förskola, hemmet, innebandy och sen mitt i allt det där finna tid för varandra. Ibland undrar jag hur vi ens lyckas men på något underligt sätt så gör vi det.

Jag brukar ofta sitta vid köksbordet med min kalender och papper som det står värmlands landsting på uppraddade framför mig och försöka få ihop det. Ibland får man prioritera. Det har vi lärt oss under åren som gått. Man kan inte hinna allt speciellt när vi har mycket x2.

Otillräcklig är ett ord som verkligen är min följeslagare titt som tätt. För det är just de som jag oftast känner mig. Otillräcklig mamma och flickvän. Jag jobbar på att jag faktiskt gör så gott jag kan. Men det är lättare att knåpa ner det i ord än att verkligen tänka så i huvudet. Men jag jobbar på det. Nått rätt måste vi väl ändå göra när vi har barn som är lyckliga och mår bra. För livsglädjen går inte att ta misste på.

Det bara bubblar med massa ord inom mig som jag så gärna vill försöka skriva här i bloggen men tiden har varit knapp i vanlig ordning. På kvällen när barnen somnat har man sin dagliga andningspaus i soffan. Det är den lilla tid som Tony och jag har tillsammans. Det är min fyllapåenergistund. För det finns ingen som kan fylla på min energimättare som han. Efter snart 13 år så ger han mig de största fjärilarna som finns i magen. Det är knappt att de ens får plats. Nej nu blir jag väldigt känslosam här så det är bäst att avsluta detta innan jag börjar böla i min ensamhet i datarummet. Mitt livs kärlek. Ja jag vet det låter smörigt och klycheartat men så är det punkt slut.

Jaha då har redan jul och nyår passerat i en hejdundrande fart i vanlig ordning och bloggen har varit på paus några veckor.

Julafton innehöll de gamla vanliga. Massa julklappar, mängder med mat och flängande fram och tillbaka. Juldagen spenderades i storfors med den traditionsenliga julmiddagen hos Tonys mormor och morfar. Tonys mormor gör förövrigt en helt gudomlig ris ala malta som jag alltid äter för mycket av så jag blir illamående men de tillhör julen på något sätt.

Neo klarade av alla intryck mm bättre detta år jämfört med förra. Fast dagen efter var han redigt sliten och tog en lång tupplur på dryga 3 h som han aldrig gör annars. Det kommer efteråt.

Årets julklapp (som alla andra år) var att även detta år så var Neos höftröntgen utan anmärkning. De bästa julklapparna är inte materiella för oss.

Nyår firades hemma med min bror, hans sambo Nathalie, fasters lilla älskling Edith och våran prinsar. Det var riktigt mysigt, lugnt och skönt. Kvällen inkluderade en lyxig 3 rätters middag, gott och dricka och vi spenderade årets sista timmar med att spela spel. Det var oerhört trevligt. De nya grannarna sköt inga raketer på deras bakgård vilket betydde att Neo slapp detta år vakna upp i panik över alla raketer så det var riktigt härligt. Så året avslutades på bästa sätt med andra ord.

I övrigt så har vårat badrum blivit färdigt så nu är vi på jakt efter ett bubbelbadkar (läs tony är på jakt). Jag började årets första dagar på akuten då jag nästan inte vill skriva det för det är så pinsamt men jag gick in med foten i en dörrkarm och bara hörde hur det knakade till.    Besöket på akuten kändes dock onödigt. De sa att de kunde röntga men även om de värsta hänt, att jag brutit något, så görs det inget åt de så det var bara att åka hem igen. Dock inget ont som har något gott med sig. När vi ändå var i kd passade vi på att hälsa på fasters älskling en sväng. Lite bebissnos senare så kändes foten redan bättre.

Måste säga att 2013 var ett bra år för Neos del. Vi började året med antibiotikakuren för Neos njurcystor då han var så oerhört dålig. Men efter den pärsen så har det varit lugnt. Ett helt år utan akuta helikopterfärder, operationer eller andra hemskheter. Ett sånt år är värt allt. 2013 fick vi lite svart på vitt att Alvin med stor säkerhet har en CPskada så jag kan väl inte säga att det slutade optimalt men det är som med allt annat. Vi måste göra det bästa av situationen och det kommer bli bra så är det bara.

Hoppas ni läsare har haft underbara helger och att ni alla får ett 2014 percis som ni vill ha det!

Sjukstuga

Publicerat: 29 mars, 2013 i Vardagliga ting

Nu åkte denna familj på förkylning. Säsongens första. Vi brukar aldrig bli sjuka när när vi väl blir de  bryter de ut ordentligt. Det började med Neo som fick en hemsk slemmhosta som direkt triggade igång astman så vi har inhalerat och inhalerat till ingen nytta alls känns de som för hostan var lika jobbigt för honom ändå. Sen började han vara väldigt ledsen om nätterna nästan otröstlig och det var då som jag hade mina aningar. Dagen efter tittade läkaren in i Neos öron och sa oj då. Dubbelsidig öroninflammation 10 dagars penicillin kur.

Sen åkte Alvin och Tony på förkylningen och efter 2 veckor kunde inte mitt immunförsvar stå ut. Så den senaste tiden har innehållit öroninflammation, ögoninflammationer, massa snor och ännu mer hosta men nu är vi på rätt håll igen.

Imorgon är det påsk och då tänker jag tillbaka på förra påsken som spenderades på drottning silivas barnklinik i Göteborg där shuntop nr 6 ägde rum. Denna påsk verkar hittills bli mycket lugnare vilket vi tacksamt tar emot.

Glad påsk på er alla och hoppas ni får en mysig helg!

Neo plaskar loss!

Publicerat: 7 juli, 2012 i Filmer, Vardagliga ting

I Torsdags när det var så härligt väder plockade vi fram hans gamla badbalja och fyllde med vatten. Kan säga att det gick hem stort. Fullkomligt älskar hans underbara skratt och att mamma låtsas snyter sig är pricken över i:et!

Ber så mycket om ursäkt över den väldigt dåliga uppdateringen men det har hänt en hel del nu i helgerna att bloggen glömts av för en stund.

Jag tror att  jag sist skrev att vi skulle på utprovning av rullstol och barnvagn. Vi bestämde oss för att här näst så blir det en rullstol. Han är ju en stor pojke nu så vi gör ett försök med en rullstol. Barnvagnen som vi har i nuläget får vi behålla tills vi ser att rullstolen fungerar bra. Dock så fick vi inte med oss rullstolen hem utan det skulle göras några ändringar. Ny tid för ny ortos har vi fått så nu inväntar vi de. Snart börjar väl brev från sjukhuset sakta men säkert trilla in igen. Varit ganska lugnt över jul sån tur är.

Julhelgen har varit väldigt hektiskt, åkande fram och tillbaka för att hinna med allt firande. Neo fick massa paket i vanlig ordning och som alltid var själva öppnandet av paketen helt ointressant så det fick mamma och pappa stå för. Mycket leksaker och kläder blev det.

Juldagen fyllde min syster yster år så det var firande av henne och efter de middag hos tonys mormor och morfar. Dagen efter de slog min magkatarr till iom all mat och stress så då låg jag hela dagen medan neo lekte med sina nya leksaker.

Nyår firade jag i min ensamhet här hemma eftersom vi inte fått tag på någon barnvakt. Neo sov oroligt för alla raketer men lyckades somna om efter den värsta raketruschen var över. Året började bra med massa massa härlig snö men i vanlig ordning så försvann den lika fort. Väldigt tråkigt för Neo älskar snö.

Bättre sent än aldrig men hoppas ni alla har haft en fantastisk jul och ett gott nytt år!

Lite ointressant inlägg men så har våra veckor sett ut. Det kommer mera 😉

Här hemma har vi haft lite julstök minsann. Neo och jag har bakat, lussekatter, pepparkakor, kardemumma drömmar och lakrits knäck allt med lyckat resultat.

Pepparkaksbaket var de som prinsen tyckte var mest roligt. Det hann bli 2 st pepparkakshjärtan innan han tröttnade ;).

Baka baka lite kaka.

Dagarna rullar på, kan inte förstå att det redan snart är jul. Känner att min julkänsla är som bortblåst och vart i hela friden är snön?. Jag väntar och väntar och sen när den väl kommer blir det plusgrader.

Idag var det menat att vi skulle på lucia firande på dagis men Neo och pappa somnade gott i varandras famnar. Hade inte mage att väcka dem. Neo har varit lite hängig på sistone och som vanligt kom tankarna om ep eller shunt krångel men sen när febern smög sig fram i lördags så vart jag lugn. Iom detta så har han blivit väldigt bökig med maten sp lunch målet. Jag överväger att sonda det målet för jag vill inte sitta och trycka i honom samtidigt vill vi inte ha sondning som ett alternativ.

Imorgon bär det av till Karlstad för 4 saker i ett möte. Ny ortos, provning av ny vagn, provning av rullstol och så ska vi byta ut Neos bänk här hemma mot en lite mindre som vi ska i hallen. Den ska underlätta på och av klädning. Sen förhoppningsvis så ska vi hinna med några julklappsköp till prinsen.

Har varit lite dåligt med skrivande nu men jag har haft och har fortfarande massa saker i mitt lilla huvud. Möten och saker som strular.

Igår Var den årliga höftröntgen som inte alls gick lugnt och fint till. Neo fick ren och skär panik när han skulle ligga ner och hörde röntgenmaskinens ljud. Vi fick tvångshålla honom och det var så otroligt jobbigt. Men efter evighetslånga minuter så var vi äntligen färdiga. Nu hoppas vi på att höften ser bra ut. Det som har hänt sen senast är att han går så det kanske kan påverka. Som vanligt får vi ett positivt besked så kommer det blir årets bästa julklapp. Hoppas hoppas hoppas! Ett positivt brev gör våran jul.

Betade av första föräldramötet igår. Tänk så häftigt första föräldrasamtalet. Jag kan bara sitta och le över hur långt vi har kommit, hur långt Neo har kommit. Det var så fantastiskt att höra allt bra, vilken fantastiskt kille han och hur fort han har utvecklas och höra hur mycket han tillför sina dagiskompisar. Magiska ord för ett mammahjärta kan jag meddela. Denna kille verkligen äääälskar dagis. Känner verkligen att vi valt rätt dagis och att vi valde att inte sätta honom på dagis förens nu. För nu var han verkligen redo.

Skorna vi var och beställde för ca 2 månader sen kom för 2 veckor sedan och såklart var båda paren alldeles försmå. Så nu måste vi antagligen vänta 2 månader till vilket inte finns en möjlighet till. Han måste få sina vinster skor för just nu har han fodrade stövlar där skenorna passar men de kan han inte ha hur länge som helst.

Annars har de varit möten hit och dit och mera ligger längre fram. Haft arbetsterapeut och sjukgymnast möte på dagis och på måndag är det logoped möte på dagis. Höft röntgen, bostadsanpassning, CPUP, Tandläkare, ortoped IGEN för utprovning av skor IGEN. Möte med passal ang personlig assistent. Mitt första cellprov som utfördes under lite panik (sista gången jag var på undersökning var när vi åkte in akut den natten Neo kom till världen, bara jobbigt och dåliga minnen) men jag gjorde det. Väntar ögonkontroll och telefontid för läkarsamtal ang läkarintyg. Bökiga nätter och alla andra vardagliga ting som måste göras. Ni kanske kan förstå att jag har tankarna på lite annat håll. Intalar mig själv att jag måste köpa en kalender för att skriva ner allt men det blir fasen aldrig av. Ett under att jag (nästan helt) kommer ihåg allt ändå…