Jag trodde när jag blev gravid att det skulle spruta ut inlägg här på bloggen men det har snarare blivit tvärt om. Missförstå mig inte nu detta barn är sååå önskat och välkommet och något som tagit oss flera år så det är inget som bara kommit nu. Jag tror det är mycket rädsla som håller mig tillbaka för tänk om det inte skulle gå vägen!?
Kan för det första säga att jag njuter inte alls på samma sätt som jag gjorde när jag väntade Neo. Det är inte riktigt den där superjobbiga oron som har kommit än heller men jag tror den snart kommer att dyka upp. Igår gick jag in i v 20 så ca 10 veckor framåt kommer nog kännas väldigt tuffa. Man försöker inte tänka på det men det sitter och maler på där inne i huvudet vare sig jag vill det eller ej.
Som sagt igår fick jag in i v 20 så fram tills nu så har det gått väldigt fort men det är så mycket runt omkring som upptar min tid så man tänker inte lika mycket som jag gjorde när jag väntade Neo.Från v 6 till v 16 har det känts som en enda lång magsjuka med kräkningar 1-6 gr per dag och illamående dygnet runt. Så jag och spyhinken har varit bästa polare. Nu har det tack och lov gett sig men de kommer dar jag kräks men inte alls lika ofta längre. Förutom illamåendet har jag mått bra. Inga andra krämpor.
Började känna rörelser från den lille i v 15 och tony kände med handen på magen en vecka senare. Denna lille är mycket lugnare än vad neo var för då var de full rulle hela tiden. Jag fullkomligt älskar att känna den lille böka omkring där inne♥
Jag tror på en pojk till och Tony tror en tjej så det ska bli spännande att se. Imorgon ska vi på rutin ultraljud och vi ska inte ta reda på kön även om de kliar lite i fingrarna på mig men de får bli en överraskning precis som med Neo. Imorgon har vi även fått en tid till specialist mödravården för ett möte, antar att de är lite planering med uppföljningar osv.
Slänger i en magbild från idag (19+1) för de har jag inte heller varit så generös med. Tycker de fortfarande är jobbigt att se magbilderna med Neo så där har vi förklaringen varför jag nästan inte tagit några. Den där jäkla rädslan igen…